Så jävla olägligt, kan jag tycka..

Sitter här i min soffa, som en jävla pascha. Men det får jag. Rätt skönt att räta ut denna gamla kropp.

En kropp som definitivt är i ”full utav oro”, precis som hos så många andra i resten utav världen. Jag tycker bara att detta kom så jävla olägligt. Kunde jag inte fått bli helt frisk först. Revben -och bröstmuskulatur är fortfarande i smärta, efter min lunginfl, vilket jag måste medicinera för. Är väl uppe i 400 tabletter nu, minst. Jag upplever att jag nu blivit mer svårandad igen, och det liksom ”retar” i bröstet. Blir hosta som egentligen inte finns. Å igår blev jag så påverkad av att dammsuga och vika tvätt, att jag fick vila hela em och kvällen.

Jag tycker inte att jag syresätter som jag bör, och det kan ju vara så att det är något på G, eller så är det min ångest som slår till. Ångest är det mycket av nu vill jag lova. Å min Trochanterit har besvärat typ en vecka, men nu har jag lite ont i ländryggen också. Och mina ben, är som på ett nyfött föl. Skakiga och orkeslösa. Och för att INTE tänka för mkt på allt så tog jag disk och lite golvmoppning här på fm. Det tar som fan på krafterna, men så får det bli.

Jag bara önskar att jag hade möjlighet att träffa min läkare. Ta sänkan, bltr mm, för att få veta vad det är. MEN.. det är väl bara att vänta ut och se om det här ska bli nåt. Å blir det nåt grönjävligt, ja då får jag hoppas att vården tar hand om mig.

Helst ska man ju inte stressa upp sig kring det här med corona, men hur jävla lätt är det, att INTE göra det? Den här jävla hysterin på sociala medier är ju skit.

Det hände dock nåt jävligt positivt i går. Remissen fr min läkare, hade skickats till ett ställe som heter Re:act Rehab AB i Västberga. De ringde sedan, i sin tur, upp mig igår. Så att.. nu ska jag få träffa ett team under 4 timmar, där psykolog, fysioterapeut, läkare och smärtläkare, kommer att träffa mig samma dag. De är specialister på utmattning. Så jäkla suveränt. Är så glad. Behöver ju komma ur den här hemska situationen jag befinner mig i. Full av tacksamhet är jag. Tack till min kurator och till min ”husläkare”.

Nähä. Om jag skulle ta och slänga in min kropp i duschen nu då. Kanske att jag testar att ta en promme i em.

Och till alla er därute.. VAR RÄDD OM VARANDRA och RESPEKTERA VARANDRA! Försök hjälpa till att stoppa spridningen utav detta hemska virus.

Lev väl..

Att inte vara ”betrodd” och att inte få online handla..

Jag har ALLTID betalat mina räkningar men 2010 fick jag sälja min djurtillbehörsbutik för att jag blev så sjuk i en utmattningsdepression.

Efter det blev jag arbetslös ett tag, vilket gjorde att jag fick bekymmer med att betala mitt banklån. Jag gjorde ALLT för att få igenom en avbetalningsplan på detta lån. Först sa Swedbank ja till det, men ångrade sig några dagar senare. Och där stod jag, helt oförmögen att kunna göra något.

Skulden gick till Intrum Justitia, där jag kunde betala 200kr/mån. Pengar som jag fick ta fr de ynka matpengar vi hade. Och dessa 200/mån stoppade bara räntan, det minskade inte något på lånet, vilket gjorde att jag slutade betala. Hot om kronofogden kom, men inte fan blev det ett ärende hos KFM, Intrum ville ju tjäna pengar på mig. Skulden fanns hos Intrum i 9 år.

Under en lång tid har jag kunnat handla genom Klarna, vilket var skitbra, då jag behövde online handla på Willys mm 👍👍👍

MEN.. sedan fick jag igenom min skuldsanering i november. Jag blev överlycklig. En skuld på 69 000kr, som var 45 000kr fr början. En för tidig julklapp liksom.

Det jävliga NU dock, det är att min skuldsanering, genom KFM, har satt stopp för att betala med klarna. Så att.. JAG SOM ÄR FUNKTIONSHINDRAD OCH NU I CORONA TIDER, FÅR INTE HANDLA ONLINE!!!!

Borde inte skuldsaneringen ”öppnat” dörrarna, i stället för att stänga dem?
Jag tycker iallafall att det är helt vridet. Och speciellt med tanke på att jag handlat med Klarna i så många år 😔😔😔 utan en endaste anmärkning. Är ju såååå noga med att betala för mig.

Så att nu, då jag är isolerad pga rädslan för corona smitta, fick min bror handla det jag behövde, igår em. Och eftersom att han även handlade till mina päron, så lämnade han alla varor hos dem. Min mor lade ut för mina varor och betalade brorsan med swish, och när mina fina päron levererade varor till mig idag, så fick de kontant betalning från mig. Tacksam som fan, men trist att det regnade och att mina päron var tvungen att ta sig ut, trots att de isolerat sig.

Corona = skit.

Och inte kan jag träffa dotra och familj nu heller, pga att de precis kommit hem fr Thailand.

Nåja.. en dag i taget..

Lev väl..

Så trött på hetsen som pågår..

Igår kväll var det den värsta kvällen i hela mitt liv. Jag hade en skenande hjärtklappning, som var så extrem att jag studsade i takt med mina hjärtslag. Och det TROTS att jag matat min gamla kropp med morfin (min ordinarie medicin), och Lergigan (min lugnande medicin som innehåller antihistamin och är ej beroendeframkallande). Som tur var fick jag hjälp till slut. En 5 mg sobril hjälpte mig. Jag somnade på rotmos. Hemsk upplevelse var det innan må ni tro.

Men jag somnade gott, var bara uppe och pissade några ggr. Men eftersom jag är väldigt påverkad utav min utmattningssyndrom så fick jag ju hjälp, under gårdagen, att få tel tid med min läkare i morse. Tack gode gud för att han, och min Vc finns.

Då min läkare ringde så sa han åt mig att hålla mig borta från folksamlingar, självklart inte träffa sjuka och se till att tvätta händerna ofta. Och det gör jag ju. Om jag kommer utifrån och in, så är det ju rutin liksom, att tvätta händerna.

Efter samtalet med min läkare så tog jag en promme med King, och gick hem och lämnade honom, så att jag kunde studsa ner på apoteket. Jag hämtade min nya utskrivna medicin och frågade efter handsprit, men det är helt slut och det skulle ta 2-3 månader innan de får in det igen. Sedan gick jag in på Coop och handlade en djupfryst mini pizza. Orkar inte laga mat idag. Ska slöa.

Sedan måste jag ju berätta att jag fr om idag ska dissa Tv4. Hem till gården och Farmen kan jag se, men Tv4 nyhetssändningar gör mig sjuk. Blir så stressad utav denna hets och stress. Och det märks såååååå tydligt att jag inte klarar av denna stress, så bort nyheterna på Tv4.

Jag mår verkligen uruselt men jag kämpar på.

Jag skulle vilja tacka för det stöd jag typ ”inte får” av er kompisar och vänner. För att, det såklart, är ni pigga och glada, ja då behöver ni ju inte bry er om den som stöttat ER då ni mår dåligt!

Inte ett samtal från någon, på min mob, sedan 9 dagar. 3 ex/vänner har iaf kollat läget med mig via fb. Och det är jag oerhört tacksam för. Tror ju inte att jag hade mått så här dåligt, ifall jag haft sällskap. Ensamheten gör ju sitt.. Tur att jag har har min mor och far iaf.

Lev väl..

Diagnosen för igår var ”Stresspaket”..

Igår var det då dags för ett kuratorbesök. Ett efterlängtat sådant, nu då det snurrar så förbannat. Jag hade bokat in ett blodtryck först, hos sköterskan, vilket var aningen högre än vad jag brukar ha, 130/95, men det låg ju hyfsat ändå. Jag förklarade för sköterskan att jag har väldigt mkt hjärtklappning nuförtiden.

Ta som t ex i onsdags, då jag var med min mor till min sjukgymnast på Actic Medical. Ja, och nu är det ju även hennes sjukgymnast, vilket känns otroligt bra, eftersom jag har ett sådant stort förtroende för honom alla dessa år. SJÄLVKLART fick min mor få in själv till honom. Men när jag då sitter där i väntrummet så höll jag bokstavligen på att hoppa ur soffan, i takten utav min hårt slagna hjärtklappning. Rätt obehagligt då det blir sådär, men jag fick snart något annat att tänka på.

Det kom ut en väldigt ung tjej ifrån en annan sjukgymnast, och hon såg ut som att hon skulle tuppa av. Stackars människa! Jag frågade om hon ville ha vatten, och det tog hon tacksamt emot. Hon hoppade på kryckor. Hade brutit foten 4 dagar innan, och var höggravid. Stackars henne! Satt och pratade med henne tills mor var klar.

Hursom.. jag hade då varit inne hos sköterskan för blodtryck och fick nu snällt sitta och vänta en halvtimme, tills det var kuratortajm..

Så var det då dags! Hon lyssnade på hur jag mådde och sade: – Hela du är ett ”stresspaket”. Och det du behöver nu är hjälp utav specialister. Hon plockade fram en folder där alla mina symtom stämde överens med utmattningssyndrom. Hon skulle nu prata med sin psykolog/kuratorkollega, samt min läkare, för att komma fram vilket nästa steg bör bli. Jag behöver riktig professionell hjälp.

Min utmattningssyndrom har funnits i så jäkla många år, utan återhämtning. Jag är rätt så illa däran då det gäller den stress och press jag utsatts för så länge. Jag mår verkligen inget bra. Och det har jag vetat länge..

Min kurator är guld. Hon lyssnade och förstod redan från dag 1. Men jag behöver experter på området, då min hjärna går i högvarv varje vaken tid. Samtidigt är jag även som en svamp, som tar åt mig av alla vänner o kompisars problem, ja även grannars problem.

Och utöver dessa bekymmer så lever jag i svår smärta, och även har varit väldigt sjuk de senaste 5 mån. Samt att jag processar mot Fk samtidigt.

Jag är även samhällets ”marionettdocka” som bara har skyldigheter. Man har pissat på mig i åratal. Redan 2016 sa min smärtläkare, till Fk, att jag behöver sjukersättning så att jag kan få återhämtning. Det är 4 år sedan.

Och jag fortsätter bara kämpa. Men nu.. nu har kropp o hjärna kollapsat. Jag tar mig ut med nöd o näppe och då jag är ute och går, så vinglar jag och är rädd för att ramla ihop.

Idag har det dock gått hyfsat under fm och dagen, men nu är det något snurrigt igen. Det gäller att inte tänka på skiten, då blir det ju bara värre.

Så att.. nu är det bara att fortsätta att leva för dagen, längta efter familjen som är i Thailand, och hoppas på att jag får hjälp så fort som möjligt.

Lev väl..